Högt blodtryck? Det här kan du göra åt det
Högt blodtryck eller hypertoni drabbar en tredjedel av Sveriges vuxna befolkning. Vanligtvis är symptomen relativt dova och i värsta fall kan det leda till stroke och hjärtinfarkt.
Men det finns saker du kan göra åt det. Här hittar du alla verktyg du behöver för att sänka ditt höga blodtryck.
ANNONS
Omkring var tredje vuxen svensk lider i dag av högt blodtryck.
Målbilden för ett normalt tryck är 140/90 mm/hg och ligger du över detta har du vad som kallas hypertoni på latin.
Ett högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete, och på sikt skadas kroppens blodkärl. De blir styvare: kärlväggarna blir hårdare och mindre elastiska. Det bildas också lagringar – som består av fett, blodkroppar och bindväv – på blodkärlens insida.
Detta kan i sin tur få svåra konsekvenser.
Vanliga symptom och riskfaktorer vid högt blodtryck
Tyvärr kan symptomen vara väldigt diffusa och svåra att upptäcka. Många som lider av högt tryck märker ingenting alls och det är först när det är riktigt illa som du blir varse.
I ett tidigt skede drabbas du lätt av exempelvis huvudvärk och trötthet. När du har ett riktigt högt blodtryck, vilket är ett livshotande tillstånd, dyker följande symptom upp:
Extrem trötthet
Andnöd
Svår huvudvärk
Illamående
Misstänker du högt blodtryck och känner av dessa symptom bör du snarast möjligt uppsöka vård.
Ett högt tryck sliter nämligen på dina organ, såsom hjärta, hjärna och njurar. Detta medför en ökad risk framför allt för stroke – men även för hjärtinfarkt, hjärtsvikt, njursjukdom, demens och försämrad blodcirkulation i benen. Blodkärlen i ögat kan också skadas.
Hypertoni som gravid
Om du får högt blodtryck och protein i urinet när du är gravid går det under benämningen havandeskapsförgiftning. Tillståndet uppstår för att du är överkänslig mot partiklar från fostret och moderkakan. Vanligtvis är åkomman lindring men i allvarligare fall kan akut sjukvård krävas.
Blir blodtrycket för högt kan barnet nämligen växa dåligt och dina inre organ påverkas. Då måste läkare hålla dig under regelbunden övervakning för att se till så att allt går som det ska.
Vanligtvis upptäcks förgiftningen under kontroller hos barnmorskan eftersom symptomen är diffusa även här.
Håll dock koll på följande:
Plötslig huvudvärk
Synbesvär, såsom flimmer för ögonen, synfältsbortfall, dimsyn och dubbelseende
Ont i övre delen av magen
Illamående och kräkningar
Hastig uppsvullnad i händer, fötter och framförallt ansiktet
Allmän sjukdomskänsla, frånvarokänsla och skakighet.
Stress, alkohol och kaffe
Rökning påverkar blodtrycket negativt.
Foto: Marco Falkowski
I de allra flesta fall går det inte att hitta en enskild orsak bakom vårt höga blodtryck.
Trots att du lever väldigt hälsosamt liv kan du ligga i riskzonen.
Det går nämligen att ha anlag i generna. Den som har högt blodtryck i släkten bör därför vara särskilt uppmärksam.
Flera studier visar dock att livsstilen till ungefär 50 procent påverkar om man drabbas av högt blodtryck eller inte. En överviktig person som röker, dricker mycket alkohol och inte motionerar kan gå från ett kraftigt förhöjt blodtryck till ett normalt – enbart genom att lägga om sina vanor. Kaffe går däremot bra, i nuläget finns inga vedertagna studier som säger att det leder till högt blodtryck.
Följande råd är bra att tänka på:
Motionera regelbundet och undvika stillasittande samt äta sunt så att du håller en bra vikt
Rök inte
Drick inte för mycket alkohol
Undvika negativ stress
Undvik saltrik kost
Rökstopp, precis som förbättrade matvanor, förbättrar framför allt prognosen när det kommer till hjärt- och kärlsjukdomar, inte sänkandet av blodtrycket i sig.
I vissa fall kan man behöva börja med att medicinera för att få ner trycket så att det blir möjligt att komma i gång med förändringarna. Har man alltför högt tryck bör man inte anstränga sig för mycket – samtidigt som det är motion som krävs för att få ner det. Då kan medicin under en period vara bra för att bryta den onda cirkeln. Vissa personer kan behöva medicin under längre tid.
Hos omkring 5-10 procent av alla som lider av hypertoni beror det höga trycket på en enskild orsak. Då kallas det sekuner hypertoni. Vanligast är en njursjukdom eller en hormonrubbning. Även p-piller kan påverka. Dessa typer av bakomliggande orsaker kan förhoppningsvis behandlas.
LÄS OCKSÅ: 10 vetenskapliga sätt att snabbt stressa ner
Medicin - betablockerare och ACE-hämmare
Mediciner mot högt blodtryck ger bara ett visst skydd mot hjärtkärlsjukdom. Man kan räkna med att behandlingen minskar risken att få stroke med ungefär en tredjedel, och risken att få hjärtinfarkt med drygt en tiondel. Skyddseffekten mot hjärtinfarkt är alltså ganska liten. När det gäller risken för hjärtinfarkt påverkas den ännu mer av nivån på blodfetterna.
Vanliga mediciner som används och eventuella biverkningar:
Betablockerare
Till exempel Seloken ZOC: kan ge ökad risk att få diabetes, trötthet, huvudvärk, yrsel, köldkänsla i ben och armar, buksmärtor, illamående, kräkningar, diarré och förstoppning.
ACE-hämmare
Till exempel Renitec: kan orsaka är hosta, yrsel, huvudvärk, trötthet, bröstsmärtor, avsvimning, diarré och illamående.
Kalciumantagonister
Kalciumantagonister
Till exempel Plendil: kan ge ankelsvullnad. I början kan man få ansiktsrodnad, huvudvärk, hjärtklappningar, yrsel och trötthet.
Angiotensin 2 antagonister
Angiotensin 2 antagonister
Till exempel Aprovel: kan ge skador gällande muskler och skelett vid fysisk aktivitet/olyckor. Även hudrodnad kan uppkomma.
OBS! Det är ovanligt med biverkningar. De flesta klarar sig utan besvären. Känner man av biverkningar ska man kontakta läkare och kan då få prova en annan medicin.
När får jag medicin?
När läkaren beslutar om du bör ta mediciner eller inte ser hen till det samlade intrycket. Har du exempelvis diabetes ökar risken för följdsjukdomar
Ska du få ner blodtrycket tillräckligt krävs ofta en kombination av två eller flera läkemedel. Du bör hellre ta två olika i låg dos än ett i hög dos eftersom det ger bättre effekt och mindre biverkningar.
Genom att gå från otränad till vältränad kan många få ner blodtrycket med cirka 10-15 mm/Hg.
En hög alkoholkonsumtion är en vanlig – ofta underskattad – orsak till högt blodtryck. Dricker man flera glas var och varannan dag och minskar sitt drickande kan detta isolerat leda till en tydlig sänkning av blodtrycket.
En viktminskning på bara några kilo kan sänka blodtrycket, samt även halterna av blodfetter och blodsocker – vilket sammantaget påtagligt minskar risken för hjärtkärlsjukdomar.
Det finns också läkemedel som kan höja blodtrycket:
Vanliga värktabletter (så kallade NSAID) kan höja blodtrycket genom att minska utsöndring av salt i njurarna. Till exempel receptfria tabletter som Ipren, Ibumetin, Ibuprofen, Diklofenak och Naproxen samt receptbelagda Celebra.
Kortisontabletter, som Prednisolon.
P-piller.
Läkemedel mot klimakteriebesvär.
Dessutom kan lakrits höja blodtrycket. Men 50 gram om dagen är okej, enligt Livsmedelsverket.
Alla vuxna bör kolla trycket.
Varannan som har högt blodtryck vet inte om det – och bara en av tre får behandling, visar en internationell studie som gjorts i 17 länder.
Alla vuxna bör kontrollera sitt blodtryck. Är blodtrycket normalt kan du göra en ny mätning efter några år. Ligger det i gränsområdet – kring 140/90 mmHg – bör du kolla det en gång om året. Du kan mäta trycket på en vårdcentral och på vissa apotek. På apotek kan du också köpa en blodtrycksmätare och mäta hemma. Man ska alltid vila i fem minuter innan man mäter. En halv timma före bör man inte dricka kaffe eller röka, vilket tillfälligt kan höja trycket. Att mäta hemma kan vara motiverat till exempel om du får medicin mot högt blodtryck och vill följa upp behandlingen. Är du orolig för att du har högt blodtryck bör du låta mäta det första gången på en vårdcentral.
Blodtrycket mäts vanligen genom att en manschett pumpas runt överarmen i höjd med hjärtat. Sen mäter man vilket tryck i manschetten som hindrar blodet från att passera ut i armen. Det motsvarar trycket inne i blodkärlen.
Blodtrycket kan ligga högt - trots en sund livsstil.
När man får medicin är individuellt
Värde och vanlig åtgärd:
• Max 120/80 = Ett utmärkt blodtryck som unga, friska och normalviktiga personer brukar ha.
• 120-140/80-90 = Förstadium till högt blodtryck. Inget som behandlas hos i övrigt friska. Men det betyder att det finns utrymme för förbättrad hälsa med ändrad livsstil.
• 140-160/90-100 = Förhöjt blodtryck, men räknas som en mildare blodtrycksförhöjning. Om man får läkemedel för att sänka trycket är individuellt. Har man andra riskfaktorer för hjärtsjukdom – som rökning, diabetes, fetma, hjärtkärlsjukdom i släkten – kan man få medicin.
• 160-180/100-110 = Måttligt förhöjt blodtryck. Många får medicin.
• Över 180/110 = Kraftigt förhöjt tryck. Medicinering är nödvändig.
Vid lågt blodtryck – drick och motionera
Normalt gäller att desto lägre blodtryck, desto bättre – så länge man inte får problem med yrsel och svimningskänslor när man reser sig. Om du är frisk och inte tar blodtrycksmediciner är för lågt blodtryck vanligen inget att oroa sig för.
Drick ordentligt med vatten och motionera, är viktiga råd. Träning hjälper hjärtat och musklerna att pumpa runt blodet.
Ät mer grönt – och minska trycket
I en studie fick 35 friska personer äta enbart vegetarisk mat utan processade produkter som socker och vitt mjöl i 21 dagar. Deras blodtryck sänktes i snitt med 7 mmHg.
En hälsosam kost bidrar till ett friskare blodtryck.
• Här är livsmedel som i studier visat sig bra med tanke på blodtrycket: Grönsaker, fisk, kyckling/kalkon, ärtor och bönor, nötter, olivolja.
• Minska på: Rött kött, socker, färdigmat, salt. Mycket salt kan höja blodtrycket – och vi får i oss dubbelt så mycket som rekommenderas.
Högt blodtryck vanligare bland äldre kvinnor
Bland yngre och medelålders är högt blodtryck vanligare hos män. Hos äldre är det tvärtom – högt blodtryck är något vanligare hos kvinnor.
Generellt är det vanligare med högre blodtryck högre upp i åldrarna - det beror på att blodkärlsväggarna i artärerna blir stelare med åren. Åderförfettning – som även kallas åderförkalkning – ger också ett högre blodtryck.
LÄS MER: Slumra dig till ett bättre blodtryck
Ofta högt blodtryck vid typ 2-diabetes
Ungefär två av tre personer med typ 2-diabetes har samtidigt en blodtrycksförhöjning som kräver behandling. För den som har diabetes typ 2 är kontrollen av blodtrycket minst lika viktig – kanske till och med ännu viktigare – som att ha koll på blodsockret för att undvika komplikationer.
Högt blodtryck är ingen sjukdom i sig
Ett måttligt förhöjt blodtryck är snarare ett tillstånd som innebär en ökad risk – ungefär som att röka eller att köra bil för fort. Men om det höga blodtrycket har börjat ge en mätbar påverkan på organ som hjärta, hjärna eller njurar är det en del av en sjukdomsprocess.
Trycket är lägst på natten
Blodtrycket varierar normalt ganska mycket under dygnet. Det är som lägst i vila och allra lägst på natten när vi sover. Om man till exempel på dagen som högst har ett tryck på 180/100 kan man på natten ha ett blodtryck på 90/50. Den här stora variationen gäller både hos personer med normalt och högt blodtryck.
Blodtrycket stiger också vid ansträngning, stress och smärta.
Källor: Line Sjöström, läkarchef på Carlanderska sjukhuset i Göteborg, Vårdguiden, Hjärt- och lungfonden, Livsmedelsverket.
